emmelisan

Jag har pratat om den förut, den obligatoriska söndagsångesten.
Jag har inte känt av den på hela sommaren. Den har helt enkelt inte knackat på dörren på söndagseftermiddagarna som den brukar göra.
I morgon börjar jag skolan igen efter en helt jäkla otroligt underbar sommar. Självklart har även söndagsångesten infunnit sig idag. Jag har inte så värst stor lust att sätta mig i skolbänken igen, även om jag gjort mer än hälften av mina 3.5 år på universitetet. Jag tror att jag helt enkelt har mått så bra den här sommaren att skolan och Karlstad känns på tok för långt borta. Men det är bara att bita ihop och hoppas på att jag hamnar i en bra klass (vi byter varje år...) och en bra studiegrupp. För med härliga människor omkring sig så blir livet mycket enklare!