Ung och dum?
Jag är fortfarande ganska ung, 22 år ju ingen ålder har jag hört. Men jag tänkte ändå dela med mig av några incidenter där jag nog varit ung och "dum" . Jag har i många år fått höra att jag är gansla lättlurad (naiv kanske?), och här kommer lite bevis på det och annat smått och gott...
- När jag var ca 10 år gammal så blev jag lurad av en kär vän. Vi var hemma hos henne och lekte, och så bestämde vi oss för att gå bort till en liten dunge en bit från hennes hus. När vi kom fram dit så berättade hon att iu den dungen bodde den en livsfarlig insekt som var snabbare än ett flygplan och skulle kunna döda oss. Jag blev typ livrädd och sprang hem till hennes hus. Än idag kan jag komma att tänka på den där läskiga insekten, som jag förmodar inte fanns...
- Här i Sunne (vet inte hur det är i övriga delar av länet och landet...) så klär vi ut oss på Knut i Januari och går runt i stugor och får godis (Ja inte i denna åldern, men när man är liten). Jag och en kompis gick tillsammans runt i en mindre ort utanför Sunne. Vi kanske var runt 11-12 år. Eftersom knut infaller i Januari så är det ju ganska så beckmörkt på kvällarna, och vi hamnade på en grusväg som ledde till ett hus där vi fått höra att man fick massa godis. I vägen fanns en liten nedförsbacke, och min kompis lurade mig att det var ett stort hål mnitt i vägen som man var tvungen hoppa över. Man skulle hoppa så långt man bara kunde för annars skulle man falla ned i hålet. Dum som jag var så gick jag på den (tänkte ju inte på att bilarna körde på den vägen varje dag...) så jag tog i för kung och fosterland när jag hoppade, och blev ganska retad av min kompis senare...
- När jag gick i sexan så startade jag och min bästa vän (Lovisa) en egen tidning. Vi fick ihop ett gäng prenumeranter och slet som djur varje vecka för att alltid komma ut med ett nytt nummer varje fredag. Vi fick lov att använda skolans kopiator för att kopiera upp våra exemplar. Lovisa lurade då mig att ljuset som kommer ut ur kopiatorn kan göra en blind. Så där stod jag vecka efter vecka med huvudet bortvänt. MÅNGA år senare när vi gick sista året på GYMNASIET så stod jag och kopierade i kafeterian, Lovisa kommer då bakom mig och ser att jag vänder huvudet bort så fort ljuset kommer. Hon börjar då att asgarva och frågar mig om jag fortfarande "tror på det där". Jag svarar "JA?" , varpå hon berättar att hon bara drivit med mig... Lite pinsamt vid 19 års ålder...
- Nu kommer vi till en episod som hände bara för några veckor sedan. Tobbe och jag åkte i hans bil ute på Sunne, och får syn på ett motorcykelgäng som står nere vid kajen i Sunne. De var klädda i reflexvästar från intersport.
"Det där är HellsAngels" säger Tobbe. "Nähää" säger jag. "Joo, det är det. Visste du inte att de har skrotat sina skinnjackor och numer är sponsrade av Intersport?" Jag funderade ett tag, och han babblade på som om det verkligen vore sant. Så till slut trodde jag på honom, typ ända tills han började skratta. Inte min smartaste stund, men jag bjuder på den!
Kommentarer
Postat av: Alisa
haha men gud, jag har fått mig ett gott skratt nu:D
Postat av: Emilia
Haha, va kul det här får jag nog ta och härma dig med nån dag nä jag har energi till att tänka :)
Postat av: Linda
vi är nog mycket yngre än vad vi tror... jag uppfattar det så iaf
Trackback
